Finns det alternativ till myten om brist?

Varför inte börja med att snacka om pengar?

I den text som kallas Matteusevangeliet citeras Jesus så här:

”- Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl… där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara…” ”Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” ”Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna” (Matt. 6:20-21, 24-25)

Här verkar alternativet till att ”tjäna mammon/lyda dollarn” vara en enkel, men uppenbarligen svårvunnen, tillit till att det finns tillräckligt med mat, dricka och kläder.

Jesus förnyar här fundamentet till ett radikalt alternativ till en myt som gisslat mänsklig tillvaro genom hela historien – Myten om brist! Att det inte finns tillräckligt med mat, dricka, husrum, livsrum åt alla. Eller… Myten om att mitt, min stams, min familjs, mitt folks, mitt företags eller mitt partis livsrum eller resurser lever under hotet om att ta slut och att jag/vi därför behöver samla på oss och skydda det som är vårt (oavsett om det är marknadsandelar, popularitet, mat, pengar, eller husrum i generell mening).

I den myten blir generositet en ovanlig lyx och gästfrihet ett tungt ok. Med en sådan hållning till livet ligger inte bekymren för den egna försörjningen långt ifrån misstänksamhet, avund och våld gentemot andra. När myten om brist får styra ekonomiska kalkyler på det personliga, familjära, nationella eller internationella planet, så blir resultatet inte rättvisa utan den ångestfyllda och rastlösa konsumtionslivsstil som djupt präglar västvärlden och som gisslar de fattiga. Rättvisa och kostsam miljöpolitik blir något blir något man ägnar sig åt om konjunkturkurvorna är positiva.

Det Jesus säger kan verka bräckligt, men är rotat i en utmanande sanning (teologiskt såväl som ”politiskt”);

Det finns tillräckligt!

Det är ett i grunden ekonomiskt statement rotat i den historia som Jesus såg som sin. Det radikala alternativet som Jesus förnyar är inte så mycket en lära, ett manifest eller resultatet av en genomarbetad utredning, som just en historia:

Historien om hur Gud skapar och är nöjd, för han ser hur det han gjort räcker till – jordmåner och produktionsmedel.
Historien om hur Israel, en trasig och förtryckt folkspillra - förs ut ur faraos ekonomiska och sociala förtryck (präglat av myten om brist) ut i en öken där de måste lita på att den mat som de förses med räcker (inget samlande tillåts!). I denna öken formas de över tid till ett alternativt folk – ett sociologiskt experiment – som ska vara ett radikalt alternativ till Faraos imperiefasoner.

Det är sorgligt nog också en historia om hur de befriade såsmåningom själva blir bofasta, måste ta ställning till realpolitik, på många sätt misslyckas att förvalta sitt radikala uppdrag att vara en annorlunda ekonomi och själv förfaller till ängsligt samlande vilket ofelbart leder till att de svagaste lider. Myten om brist är stark.

Någon måste tala sanning.

Någon måste påminna om drömmen, det radikala uppdraget, så profeternas – sanningssägarnas - röster hörs snart: ”Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen!” … ”Om du gör slut på allt förtryck hos dig, hot och hån och förtal, om du räcker ditt bröd åt den hungrige och mättar den som lider nöd, då skall ljus bryta fram för dig i mörkret, din natt bli strålande dag.” (Jes. 58:6-10)

”Sanning” uttryckt som radikal fördelningspolitik kanske? Bröd, husrum och kläder åt alla.

Ingen välgörenhet, utan generositet och utjämning. Detta förnyar Jesus i sitt liv och genom det han säger, som i princip är detta: ” – Samla era resurser (skatter) i det nya som är på väg (himlen) – i utjämningen, rättvisan, i de långsamma och besvärliga relationerna - och inse att du inte kan vara lojal med dollarn!”

Det Jesus säger är också rotat i praktik. Rotat i sätt att uttrycka det nya (generösa) mitt i det gamla. Berättelserna om hur några bröd och fiskar räcker till tusentals människor kanske bländar oss som teckenhändelser eller stöter bort oss som religiös hysteri (?), men de talar djupast sett om en tillit till att det som finns räcker och därför ska delas ut utan ängsligt sparande.

Problemet (eller bristen) är inte bristen på produktionsmedel eller livsutrymme, utan tycks snarare ligga i en brist på förståelse och tro att det som finns verkligen är tillräckligt för generositet och att det måste forma vårt handlande, inte oron att bli utan eller behovet av säkerhetsmarginaler. Jesu förvandlande initiativ, rotat i en förståelse av en generös Gud (”Faraos” opponent), är att omdirigera lärjungarnas uppmärksamhet till det nya Gud gör. Guds styre är på gång. Oroa er inte, säger Jesus. Sök först Guds styre och det nya livet, präglat av Guds rätt och rättvisa som hör till det, så kommer det att finnas mat, dricka och kläder och framförallt - generositet.

Den alternativa förståelsen som Jesus förnyar liknar den amerikanske teologen Walter Brueggemann vid ett ”uttåg från myten om brist”. De som följer Jesus behärskas inte av den, och är därför fria att leva generösa liv, nöjda med det nödvändiga. Så sänder Jesus också lärjungarna att berätta och uttrycka den här nya verkligheten för sin omgivning med ett minimum av packning och en uppmaning om tillit till den generöse guden för sin försörjning.

Så jag undrar:

Hur kan detta uttryckas idag?
Har du erfarenheter att dela med dig av?
Hur kan myten om brist punkteras och utmanas genom att människor väljer att vara alternativ?